Utskriftsvänligt format - Wordfil
Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering, känslor och inre ledarskap Nivå 2. Förkunskaper: Någon av kurserna på steg 1.
I denna kurs går vi igenom sambandet mellan känslor och motorisk förmåga, och vilken betydelse som beröring och rytmisk stimulering har för känslolivets utveckling. Vidare tar vi upp hur utvecklingen av känslolivet är nödvändig för att utveckla våra så kallade exekutiva funktioner, planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll.
Vem vänder sig kursen till? Detta är en fortsättningskurs som är ett nödvändigt komplement för var och en som vill arbeta med rytmisk rörelseträning.
Utvecklingen av motoriken och känslolivet går hand i hand Det limbiska systemet kallas också däggdjurshjärnan och styr alla beteenden som däggdjuren utvecklade, som att ta hand om och föda upp ungarna, känslor, moderskänslor, tillgivenhet, att lära av erfarenheten och att leka. Liksom motoriken är det limbiska systemet mycket outvecklat hos det nyfödda barnet.
Normalt ska förmågan att känna lust och olust var utvecklad vid födelsen, men om hjärnstammen av någon anledning inte fungerar som den ska, som hos för tidigt födda barn, påverkas även funktionen av det limbiska systemet. Till exempel kan barnets förmåga att känna hunger, smärta, lust och olust vara otillräckligt utvecklad. Genom rytmisk stimulering och enkla rytmiska rörelser stimuleras hjärnstammen och förmågan att känna signaler inifrån väcks till liv.
Förmågan att känna lust är också avgörande för den motoriska utvecklingen. Lusten att ta sig fram och gripa tag i saker och att känna, lukta och smaka på dem utvecklar motoriken och är på så sätt nödvändig för att integrera primitiva reflexer. Först när barnet i 2 till 3-årsåldern har utvecklat motoriken tillräckligt kan det börja hävda sig och börja protestera.
Barn som inte har lust att röra på sig utvecklar inte sin motorik och integrerar inte sina reflexer och barn som inte kan eller orkar röra på sig, till exempel gravt cp-skadade barn utvecklar inte sitt känsloliv.
Rytmisk rörelseträning utvecklar därför inte bara motoriken genom att integrera primitiva reflexer och utveckla hållningsreflexerna. De rytmiska rörelserna stimulerar även det limbiska systemet så att känslolivet utvecklas. Barn som fått otillräckligt stimulans av det limbiska systemet, i synnerhet barn som aldrig haft någon trots ålder, får därför känslomässiga reaktioner av den rytmiska rörelseträningen.
Känslomässiga reaktioner på rytmisk rörelseträning • Barn kan få perioder av regression då de blir barnsligare, gärna vill sitta i • Barn kan bli trotsiga och protestera och opponera sig mot allt och vägra göra övningarna • Barn kan få mardrömmar, få svårt att somna. Barn vill gärna sova i föräldrarnas säng. • Tics och tvångssymtom kan förvärras. • Vuxna kan ibland få liknande reaktioner, t.ex. irritation, nedstämdhet, mardrömmar,
Känsloreaktioner genom upplösning av muskelspänningar När vi blir rädda eller arga spänner vi våra muskler i benen, höfterna, ryggen och axlarna, den s.k. flykt och försvarsreflexen. Även diafragma och bröstkorgens andningsmuskulatur spänns. Vid långvarig psykisk stress och när vi försöker förtränga känslor av vrede, sorg eller ångest utvecklar vi kroniska muskelspänningar, ett så kallat muskelpansar. När den rytmiska rörelseträningen lossar på muskelpansaret aktiveras de undanträngda känslorna och vi kan gå igenom perioder av irritation och/eller nedstämdhet.
Den prefrontala barken samordnar tanke och känsla Den del av pannloben som ligger längst fram i hjärnan , den prefrontala baken, fungerar som en samordnare mellan våra inre behov och den yttre miljön och är nära förbundet med det limbiska systemet.
Prefrontala barken har också kallats hjärnans verkställande direktör eftersom den dirigerar och organiserar många av hjärnans processer. Den är speciellt viktig för planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll och en bristfällig utveckling av limbiska systemet leder också till problem med den prefrontala barkens funktioner, till exempel:
• Problem med uppmärksamhet och impulskontroll • Brist på förutseende och krav på omedelbar behovs tillfredställelse • Problem att förstå social koder • Problem med empati
En bristfällig utveckling av det limbiska systemet och den prefrontala barken leder till svårigheter med vårt inre ledarskap. Inre ledarskap har definierats som: ”Att kunna vara motiverad för och hålla fast vid ett mål, kontrollera sina impulser, följa regler, sammanbinda nuet med det förflutna och planera för framtiden.”
Rytmisk rörelseträning, känslor och inre ledarskap I kursen får deltagarna lära sig hur man med rytmisk rörelseträning stimulerar det limbiska systemet och utvecklar känslolivet och hur man kan arbeta med rörelser för att släppa muskelspänningar och komma i kontakt med känslor. Deltagarna får lära sig hur man bör hantera de känsloreaktioner som kan uppkomma vid träningen. Kursen lägger stor vikt hur man med rytmiska rörelser och reflexintegrering utvecklar sitt inre ledarskap, så kallade exekutiva funktioner, och behandlar även hur man använder rytmisk rörelseträning vid psykotiska störningar.
Kursledare är Harald Blomberg Harald är psykiatriker och har arbetet med rytmisk rörelseträning sedan mitten av 1980-talet då han lärde sig metoden av Kerstin Linde. Han har vidareutvecklat metoden med rörelser för reflexintegrering. Idag håller han kurser i rytmisk rörelseträning över hela världen.
Centrum för rytmisk rörelseträning
|